Delta i Social Media (Koda MLL2WA2W1)

IO4. Mediekunnighet

Arbetsområde 2

Workshop 1: Delta i Social Media

1. Generell Information

Nyckelkompetensens namn:
Mediekunnighet

Workshopens namn:


Delta i social media

Huvudsakliga kursmål:

2.3.1 Redogör för hur social medier kan användas för att nå personliga mål.

2.3.2 Undersök potentiella risker med användningen av sociala medier

2.3.3 Beskriv hur dessa risker kan minimeras

Arbetsområde:

WA2: Tillgång och användning av media

Tidsåtgång:

4 timmar

AC instegsnivå

2

Klassrumsaktivitet

Utåtriktad aktivitet

E-lärande aktivitet

Min. träningsmaterial:

Internetuppkoppling

Beamer och PC

White board

Papper/pennor, post it lappar etc

Extra rum

Annat:

Viktigt att veta

Involverande av tredje part

Behövs särskilda arrangemang

Krävs förberedande arbete för deltagarna

Annat:

Bilagor

2. Didaktisk metod

Delar av workshopen:

Innovativ didaktisk metod som används:

Vad innebär den? :

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1.Utspritt lärande

Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför

2.Tvärgående lärande

Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv. 

3.Lärande genom argumentation

Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.

4. Tillfälligt lärande​

Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.

5.Kontextbaserat lärande

Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.

6.Datalogiskt tänkande​

​Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).

7.Lärande genom praktisk erfarenhet

Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande. 

8.Förkroppsligat lärande

Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen. ​​

9.Adaptiv lärande

Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.

10.Känsloanalys

Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.

3. Olika träningsaktiviteter som har använts

Typ av aktivitet
Del av workshopen

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1. Frågetillfälle

2. Fallstudier

3. Diskussioner i små grupper

4. Aktiva sammanfattningar

5. Demonstrationer

6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten

7. Lärlingsutbildning

8. Undervisning med hjälp av bildmanus

9. Aktiviteter utanför klassrummet

10. Problembaserat lärande/ problemlösning

11. Samarbete som förberedelse 

12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion

13. Gruppaktivitet

14. Berättande

15. Använda en tankekarta

16. Brainstorming

17. Instruktionsvideo

18. Rollspel

19. Egen bedömning

20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag

21. Instruktion

22. Evenemangsorganisation

23. Digital träning

24. Pedagogiskt spel

25. Reflektion

26. Coaching

4. Workshopens struktur

Tidsåtgång: 1 timma och 15 minuter

 

Läranderesultat:

 

2.3.1 Redogör för hur social medier kan användas för att nå personliga mål

 

2.3.2 Undersök potentiella risker med användningen av sociala medier

 

Process:

Diskussionsledaren kommer att leda en övning som kallas

 “Barometern”, som består av frågor om användningen av sociala medier. Övningen består av följande steg:

  • Diskussionsledaren förebereder övningen genom att placera ut markörer för påståendena “ instämmer helt och hållet” och “instämmer inte alls” på olika sidor av rummet.
  • Diskussionsledaren inleder övningen med att säga det första påståendet till deltagarna: “ Jag använder sociala medier för att uppnå mina personliga mål”. Deltagarna uppmanas till att ställa sig någonstans mellan de två påståendena “instämmer helt och hållet” och “instämmer inte alls” beroende på vilken åsikt det har i frågan.
  • Deltagarna ombeds att berätta för de andra i gruppen om sin åsikt i frågan. Diskussionsledaren leder övningen genom att växelvis fördela ordet mellan deltagarna som står på varsin sida av rummet. Deltagarna får ställa sig på en annan plats i rummet och därmed ändra sin åsikt när som helst under övningens gång. Deltagarna ska använda meningar som inleds med “jag” för att undvika att förolämpa de övriga i gruppen.
  • Övningen upprepas med samma struktur, för det andra påståendet “Jag tycker att det är riskfyllt att använda sociala medier”
  • Diskussionsledaren avslutar övningen genom att på tavlan skriva upp de huvudsakliga “fördelarna” (sätt att använda sociala medier för att nå sina personliga mål) och “nackdelarna” (risker med användning av sociala medier). Avslutningen på övningen genomförs tillsammans med hela gruppen.

Bilagor:

Ref nummer

Video och andra användbara länkar:: 

Tidsåtgång: 1 timma och 15 minuter

 

Läranderesultat:

 

2.3.1 Redogör för hur social medier kan användas för att nå personliga mål

 

Process:

Deltagarna ska tillsammans i en grupp skapa en tankekarta och diskutera denna. Kortfattat ska diskussionsledaren rita en tankekarta som baseras på deltagarnas kommentarer. Övningen avslutas med en diskussion. Aktiviteten innehåller följande steg:

 

  1. Diskussionsledaren visar Bilaga 1, med en lista på populära sociala medier för att undersöka vilka sociala medier som deltagarna känner igen. Ifall deltagarna känner igen åtminstone hälften av dessa, kan diskussionsledaren använda sig av Bilaga 3, som utgör en tankekarta. Om deltagarna inte känner igen åtminstone hälften av de sociala medierna på listan, används inte tankekartan med olika sociala medier. Diskussionsledaren ritar istället tillsammans med gruppen endast personliga mål på tankekartan.
  2. På whiteboarden (eller använd en projektor och en hemsida för att skapa en digital mindmap, såsom mindmup.com) ritar diskussionsledaren de första bubblorna av tankekartan. Beroende på deltagarnas digitala kompetens, vilket har identifierats i de tidigare stegen, kan endast en del av “Använd sociala medier för personliga mål” användas eller utkastet av tankekartan i Bilaga
  3. Vidare ber diskussionsledaren deltagarna att hjärnstorma över vilka personliga mål som kan uppnås med hjälp av sociala medier. Diskussionsledaren utökar tankekartan efter varje förslag. Ifall gruppen inte är bekanta med många olika sorter av sociala medier kommer tankekartan att ha en enkel struktur, vilket innebär att alla linjer utgör från en central mittpunkt. Ifall gruppen befinner sig på en mer avancerad nivå behöver deltagarna diskutera vilken typ av social media som de kan använda för att nå de mål som deltagarna har föreslagit. I detta fall kommer nya linjer att behöva ritas från de delar av tankekartan som namnger de olika sociala medierna.
  4. Diskussionsledaren kan hjälpa deltagarna genom att visa Bilaga 2, exempel på personliga mål. Den mer avancerade gruppen kan para ihop de personliga målen i bilagan med de olika sociala medierna.
  5. När deltagarna är färdiga med tankekartan ska de diskutera hur de tidigare nämnda personliga målen kan uppnås med hjälp av (de bestämda) sociala medierna. Diskussionsledaren leder diskussionen som fokuserar på integrationsproblem och särskilda behov för lågutbildade kvinnor med utländsk bakgrund.

Bilagor :

Bilaga 1, Bilaga 2, Bilaga 3

Video: 

Tidsåtgång: 1 timma och 30 minuter

 

Läranderesultat:

 

2.3.2 Undersök potentiella risker med användningen av sociala medier

 

2.3.3 Beskriv hur dessa risker kan minimeras

 

Process:

  • Deltagarna ser tre videor som handlar om riskerna med sociala medier.
  • Deltagarna delas upp i fyra små grupper, där varje grupp tilldelas en typ av risk med sociala medier:

1)“låtsas” liv/anseende “jakten” 2) integritet/ risk att dela med sig av för mycket 3) beroende/ tidsslöseri, 4) cybersäkerhet och andra externa risker.

  • Varje grupp arbetar därefter i sitt eget hörn i rummet och antas komma ihåg eller hitta exempel på risker inom den tilldelade risktypen. Deltagarna ska även fundera på tillvägagångssätt för att minimera en sådan typ av risk.
  • 2 representanter för varje grupp presenterar sedan, för samtliga deltagare, en sammanfattning av de resultat som gruppen kommit fram till (exempel och tillvägagångssätt för att minimera risker).

 

Bilagor:

Ref nummer

Videor och andra användbara länkar:

https://www.youtube.com/watch?v=e2xm5fc5MQk

https://www.youtube.com/watch?v=GXdVPLj_pIk

https://www.youtube.com/watch?v=aCPvc2qp08E