IO4. Mediekunnighet
Arbetsområde 5
Workshop 1: Gemenskapsmedia och aktivt medborgarskap- Berätta din historia
Nyckelkompetensens namn:
Mediekunnighet
Workshopens namn:
Gemenskapsmedia och aktivt medborgarskap- Berätta din historia
Huvudsakliga kursmål:
Huvudsakliga kursmål: 5.2.1 Identifiera ett tema, historia eller problem som du brinner för och skapa ett budskap som på bästa sätt förmedlar ditt intresse för det valda temat, historien eller problemet
5.2.2 Skapa en tankekarta för en historia som du skulle vilja skriva, vilket ska baseras på ditt budskap
5.2.3 Välj en lämplig målgrupp och format för din historia (blogga,skriva eller filma) och producera din historia
5.3.1 Undersök bakgrunden till en historia som handlar om (i) medborgardeltagande eller (ii) aktivt medborgarskap och producera ett lämpligt innehåll för gemenskapsmedian som (i) stärker (ii) försvarar (iii) argumenterar för eller (iv) rättfärdigar historien som du har valt
5.3.2 Identifiera lämpliga personer som kan ge sin åsikt eller komma med idéer till din historia. Välj även ut personer från ditt lokalsamhälle eller ditt personliga nätverk som kan ge respons på din historia.
5.3.3 Beskriv vad som behövs till ett mediekit
5.3.4 Identifiera gemenskapsmediernas nätverk som skulle passa för att fördela mediekitet och väcka gemenskapsmediernas intresse
5.3.5 Samarbeta med andra för att organisera produktionen och fördelningen av mediekitet
Arbetsområde:
WA5: Media och aktivt medborgarskap
Tidsåtgång:
4 timmar
AC instegsnivå
3
Klassrumsaktivitet
Utåtriktad aktivitet
E-lärande aktivitet
Min. träningsmaterial:
Internetuppkoppling
Beamer och PC
White board
Papper/pennor, post it lappar etc
Extra rum
Annat:
Viktigt att veta
Involverande av tredje part
Behövs särskilda arrangemang
Krävs förberedande arbete för deltagarna
Annat:
Bilagor
Delar av workshopen:
Innovativ didaktisk metod som används:
Vad innebär den? :
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1.Utspritt lärande
Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför
2.Tvärgående lärande
Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv.
3.Lärande genom argumentation
Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.
4. Tillfälligt lärande
Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.
5.Kontextbaserat lärande
Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.
6.Datalogiskt tänkande
Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).
7.Lärande genom praktisk erfarenhet
Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande.
8.Förkroppsligat lärande
Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen.
9.Adaptiv lärande
Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.
10.Känsloanalys
Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.
Typ av aktivitet
Del av workshopen
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1. Frågetillfälle
2. Fallstudier
3. Diskussioner i små grupper
4. Aktiva sammanfattningar
5. Demonstrationer
6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten
7. Lärlingsutbildning
8. Undervisning med hjälp av bildmanus
9. Aktiviteter utanför klassrummet
10. Problembaserat lärande/ problemlösning
11. Samarbete som förberedelse
12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion
13. Gruppaktivitet
14. Berättande
15. Använda en tankekarta
16. Brainstorming
17. Instruktionsvideo
18. Rollspel
19. Egen bedömning
20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag
21. Instruktion
22. Evenemangsorganisation
23. Digital träning
24. Pedagogiskt spel
25. Reflektion
26. Coaching
Tidsåtgång: 2 timmar
Läranderesultat:
5.2.1 Identifiera ett tema, historia eller problem som du brinner för och skapa ett budskap som på bästa sätt förmedlar ditt intresse för det valda temat, historien eller problemet
5.2.2 Skapa en tankekarta för en historia som du skulle vilja skriva, vilket ska baseras på ditt budskap
5.2.3 Välj en lämplig målgrupp och format för din historia (blogga,skriva eller filma) och producera din historia
Process: En övning som fokuserar på berättande- deltagarna skapar sin egen historia
- Diskussionsledaren förklarar målet med övningen: När övningen är färdig ska varje deltagare ha skrivit en historia, ett inlägg eller ha gjort klart en video.
- Som ett första steg ska deltagarna hitta ett tema, en historia eller ett problem som de brinner för, de ska skapa ett budskap, bestämma en genre och struktur för sin historia/inlägg/video. Diskussionsledaren delar ut ett papper med en algoritm (Bilaga 1) för att kunna genomföra uppgiften. Diskussionsledaren hjälper även deltagarna i deras fortsatta arbete.
- Baserat på ett valt budskap samt olika element, som identifieras när deltagarna följer Bilaga 1, deltagarna ombeds att skapa en tankekarta för sin historia. Delatgarna kan välja att göra det antingen på ett papper eller också kan de använda en hemsida för att skapa en digital tankekarta, se exempelvis mindmup.com
- En eller två volontärer väljs ut för att presentera sina historier/tankekartor för resten av klassen
- Avslutningsvis ber diskussionsledaren deltagarna att skapa ett skriftligt utkast av sin historia. Om någon av deltagarna valde att göra en video, ska de skriva ett manus till videon. Deltagarna ska få minst 45 minuter för att genomföra den aktuella uppgiften.
Bilagor:
Bilaga 1
Video och andra användbara länkar:
Tidsåtgång: 1 timma och 30 minuter
Läranderesultat:
5.3.1 Undersök bakgrunden till en historia som handlar om (i) medborgardeltagande eller (ii) aktivt medborgarskap och producera ett lämpligt innehåll för gemenskapsmedian som (i) stärker (ii) försvarar (iii) argumenterar för eller (iv) rättfärdigar historien som du har valt
5.3.2 Identifiera lämpliga personer som kan ge sin åsikt eller komma med idéer till din historia. Välj även ut personer från ditt lokalsamhälle eller ditt personliga nätverk som kan ge respons på din historia.
Process: Deltagarna skriver en bakgrund till sin historia
- Deltagarna ombeds att gå in på den föreslagna länken, som innehåller information angående vad en bakgrundshistoria är och hur en bakgrundshistoria konstrueras.
- Diskussionsledaren diskuterar formatet för en bakrgundshistoria för att vara säker på att alla deltagare har förstått konceptet.
- Deltagarna ombeds att skriva ett utkast till en bakgrundshistoria: antingen för sin egen historia, som skrevs i det förra steget eller också kan de skriva en bakgrundshistoria till en annan historia som handlar om medborgarskapsdeltagande eller aktivt medborgarskap. Deltagarna kan leta upp en annan historia på internet. För denna del behöver deltagarna minst 1 timma.
- Under tiden som deltagarna skriver, ska de även undersöka så många internetkällor som möjlig. Deltagarna ska även komma ihåg att bakgrundshistorian ska skrivas för att den ska kunna säljas in till en gemenskapsmedia och måste stärka, försvara och rättfärdiga den valda historien.
- Efter att deltagarna har skrivit sina utkast till sina bakgrundshistorier, ska diskussionsledaren förklara att det alltid är viktigt att vad experter tycker om deras historia eller deras bakgrundshistoria.
- Deltagarna ombeds sedan att göra en “kamomill” övning: varje deltagare ska på ett papper rita en kamomill blomma med 7 blomblad. På varje blomblad ska de indentifera lämpliga personer som kan ge sin åsikt eller komma med respons på deras historia. Det inkluderar även människor i lokalsamhället eller inom det personliga nätverket. Personerna ska väljas ut baserat på deras relevans för historien, auktoritet, offentligt intresse, kvalifikationer och deras expertis.
- Under tiden som deltagarna skapar sina kamomill blommor ombeds att tänka över vilka kontakter de har, publikationer i media och representanter från olika institutioner i samhället (universitet, forskningscenter, icke-statliga organisationer, kliniker etc)
- Förutom namnet ska blombladet innehålla information om personens yrkestitel, expertisområde, deras kontaktuppgifter och frågor som ska ställas till individen.
Bilagor :
Video:
https://www.thebalancesmb.com/backgrounder-example-1360711
https://customessayhelps.com/how-to-write-a-backgrounder
Tidsåtgång: 1 timma
Läranderesultat:
5.3.3 Beskriv vad som behövs till ett mediekit
5.3.4 Identifiera gemenskapsmediernas nätverk som skulle passa för att fördela mediekitet och väcka gemenskapsmediernas intresse
5.3.5 Samarbeta med andra för att organisera produktionen och fördelningen av mediekitet
Process: gruppdiskussion
- Deltagarna får 15 minuter på sig att gå in och läsa informationen som finns under de föreslagna länkarna, vilket innehåller information om media/mediekit
- 6 volontärer väljs ut till en gruppdiskussion, resten av deltagarna fungerar som publik och skriver ner sina egna idéer på ett papper som lämnas över till diskussionsledaren vid slutet av övningen.
- Diskussionsledaren ger till deltagarna inför diskussionen: deltagarna ska föreställa sig att de är aktiva i en organisation som kämpar för utökade rättigheter för personer med utländsk bakgrund och de vill sälja in en historia till en gemenskapsmediebolag, som handlar en aktuell händelse kopplat till polisbrutalitet i landet som de befinner sig (eller ett annat problem som deltagarna själva väljer). Tillsammans som en grupp ska deltagarna bestämma vad som ska inkluderas i mediekitet/presskitet för att vara säker på att deras historia uppmärksammas av media: både sådant som stödjer deras historia vilket är tillräckligt med fakta, bakgrund och bevis, men inte heller för mycket information som tar bort uppmärksamheten från medie representanten som kan förkasta dåligt strukturerade medie/presskit utan att ta till sig innehållet.
- En av deltagarna får skriva upp en lista på de valda föremålen på ett blädderblocksställ.
- Om deltagarna har svårt att inleda en diskussion med varandra kan diskussionsledaren inleda diskussionen genom att ställa frågor, till exempel “ Vad är ett medie/presskit?” “Varför behövs det?” “Hur är ett medie/presskit konstruerat?” Vad skulle du inkludera i ett medie/presskit som du ska skicka till media? Men även till andra.
- Mot slutet av diskussionen ska deltagarna tänka på några kreativa tillvägagångssätt för att leverera media/presskitet för att få medias uppmärksamhet både online och offline.
Bilagor:
Video och andra användbara länkar:
https://nonprofitmarcommunity.com/create-media-kit-nonprofit/