Gemenskapsmedia och medborgarjournalistik (Koda MLL3WA5W1)

IO4. Mediekunnighet

Arbetsområde 5

Workshop 1: Gemenskapsmedia och medborgarjournalistik

1. Generell Information

Nyckelkompetensens namn:
Media och aktivt medborgarskap

Workshopens namn:

Gemenskapsmedia och medborgarjournalistik

Huvudsakliga kursmål:

Huvudsakliga kursmål: 5.1.1 Undersök lokalmedier och identifiera hur lokalmedier arbetar, (ii) lokala medieorganisationer och (iii) lokala samhällsstadgar

5.1.2 Ta reda på och utvärdera vilka erfarenheter som krävs för att arbeta som en ”meborgarjournalist” och sammanfatta vad ett sådant arbete innebär

5.1.3 Identifiera resurser inom lokalmedia som finns i lokalsamhället och hur en individ kan få tillgång till dessa resurser, (i) tillgång till informations-och kommunikationsteknik, (iii) mediaproduktion och (iii) träningsmoduler för utvecklande av kompetenser som är relevanta för arbete inom gemenskapsmedia

Arbetsområde:

Arbetsområde: WA5: Media och aktivt medborgarskap

Tidsåtgång:

4.5 timmar

AC instegsnivå

3

Klassrumsaktivitet

Utåtriktad aktivitet

E-lärande aktivitet

Min. träningsmaterial:

Internetuppkoppling

Beamer och PC

White board

Papper/pennor, post it lappar etc

Extra rum

Annat:

Viktigt att veta

Involverande av tredje part

Behövs särskilda arrangemang

Krävs förberedande arbete för deltagarna

Annat:

Bilagor

2. Didaktisk metod

Delar av workshopen:

Innovativ didaktisk metod som används:

Vad innebär den? :

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1.Utspritt lärande

Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför

2.Tvärgående lärande

Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv. 

3.Lärande genom argumentation

Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.

4. Tillfälligt lärande​

Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.

5.Kontextbaserat lärande

Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.

6.Datalogiskt tänkande​

​Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).

7.Lärande genom praktisk erfarenhet

Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande. 

8.Förkroppsligat lärande

Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen. ​​

9.Adaptiv lärande

Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.

10.Känsloanalys

Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.

3. Olika träningsaktiviteter som har använts

Typ av aktivitet
Del av workshopen

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1. Frågetillfälle

2. Fallstudier

3. Diskussioner i små grupper

4. Aktiva sammanfattningar

5. Demonstrationer

6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten

7. Lärlingsutbildning

8. Undervisning med hjälp av bildmanus

9. Aktiviteter utanför klassrummet

10. Problembaserat lärande/ problemlösning

11. Samarbete som förberedelse 

12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion

13. Gruppaktivitet

14. Berättande

15. Använda en tankekarta

16. Brainstorming

17. Instruktionsvideo

18. Rollspel

19. Egen bedömning

20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag

21. Instruktion

22. Evenemangsorganisation

23. Digital träning

24. Pedagogiskt spel

25. Reflektion

26. Coaching

4. Workshopens struktur

Tidsåtgång: 1 timma och 15 minuter

 

Läranderesultat:

5.1.1 Undersök lokalmedier och identifiera hur lokalmedier arbetar, (ii) lokala medieorganisationer och (iii) lokala samhällsstadgar

 

Process:

Samarbetsövning som förberedelse

  • Diskussionsledaren förklarar vad målet är med övningen: Målet är att stifta bekantskap med lokalmedier och skapa en översikt över vilka lokalmedier som finns genom att skriva upp dem på en lista. Listan innehållande olika lokala medier är också användbar för deltagarna i kommande övningar.
  • Beroende på gruppen, ber diskussionsledaren deltagarna att skumma igenom 2 artiklar, som kan hittas via användbara länkar eller också kan diskussionsledaren översiktligt presentera innehållet i dessa två artiklar för alla deltagare.
  • Klassen hjälps åt att tillsammans fylla i mallen i Bilaga 1 “Mall över olika medier” Övningen innehåller följande steg: deltagarna söker efter lokala medier på sina datorer och berättar för de andra deltagarna, vad de har hittat. Med diskussionsledaren som hjälp diskuterar deltagarna relevansen i de förslag på lokala medier som har lyfts fram tidigare i övningen, av en av deltagarna. Diskussionsledaren skriver sedan in förslaget i mallen och visar mallen för alla deltagare.
  • Efter att mallen är ifylld med ett flertal källor eller när det inte finns några fler lokalmedier eller bloggar som kan kompletteras till mallen, diskuterar diskussionsledaren med hela klassen hur den listan på olika medier kan användas, hur deltagarna kan ta kontakt med de ansvariga tjänstemännen som har hittats och i vilka syften som dessa personer kan kontaktas.

Bilagor:

Video och andra användbara länkar: 

 1. https://www.huffingtonpost.com/catriona-pollard/how-to-create-an-excellen_b_9560278.html?ncid=engmodushpmg00000006
2. https://www.criminallyprolific.com/media-list-examples/

1 timma, 30x minuter:  Vara en  ’medborgarjournalist’

 

Läranderesultat:

 

5.1.2 Ta reda på och utvärdera vilka erfarenheter som krävs för att arbeta som en ”meborgarjournalist” och sammanfatta vad ett sådant arbete innebär

 

Process:

  • Deltagarna ser på videorna för att lära sig mer om medborgarskapjournalistik samt för att få inspiration
  • Diskussionsledaren genomför en kort gruppdiskussion för att vara säker på att alla förstår vad medborgarjournalistik innebär. Följande frågor kan ställas till deltagarna:
    1. Vem är en medborgarjournalist?
    2. Vilka två sätt kan användas för att bli en medborgarjournalist?
    3. Vilka kanaler kan en medborgarjournalist använda sig av?
  • Diskussionsledaren säger till gruppen att de tillsammans ska föreställa sig att de arbetar som medborgarjournalist och ska genomföra ett litet journalistiskt “spionuppdrag”,där deltagarna ska ta fram dokument om en särskild person.
  • Deltagarna delas in i 2-3 grupper.
  • Varje grupp väljer en landshövding, känd entreprenör eller företagare, idrottare eller en offentlig person. Om gruppen har svårt att bestämma sig för vilken person som de ska undersöka förelår diskussionsledaren en person.
  • Sedan ska varje grupp leta upp unik och intressant information på internet om den person som de har valt. Varje grupp kan välja att dela upp källorna mellan gruppmedlemmarna, för att kunna arbeta mer effektivt. Källorna kan bestå av offentliga databaser, sociala medier, lokala medier och media som kontrollerar hemsidor och andra trovärdiga hemsidor.
  • Efter att gruppen har samlat in tillräckligt med information ska varje grupp använda informationen för att skapa en enkel informationsgrafik med hjälp av digitala hjälpmedel (såsom Canvas, Easel.ly, Venngage). Ifall deltagarna inte har tillräckligt digital kompetens för att kunna skapa en informationsgrafik, kan de istället skapa en tankekarta (online, på papper eller på en whiteboard tavla)
  • Minst två personer från varje grupp ska presentera informationen som de har samlat in.

Bilagor :

Ref nummer

Video: 

https://www.youtube.com/watch?v=kY-l9UQpf0Y

https://www.youtube.com/watch?v=bAvQvcskr-o

 

1 timma, 45 minuter: Lokalmedia från insidan

 

Läranderesultat:

 

5.1.3 Identifiera resurser inom lokalmedia som finns i lokalsamhället och hur en individ kan få tillgång till dessa resurser, (i) tillgång till informations-och kommunikationsteknik, (iii) mediaproduktion och (iii) träningsmoduler för utvecklande av kompetenser som är relevanta för arbete inom gemenskapsmedia

 

  • Diskussionsledaren ska organisera ett studiebesök till en lokal redaktion, helst driven av personer med utländsk bakgrund eller som rapporterar om integrationsproblem.
  • Representanten för de lokala mediebolaget ombeds att berätta om deras arbete, där de resurser nämns som det lokala mediabolaget har att tillgå, deras tillgång till informations- och kommunikationsteknik, hur innehåll produceras och sänds ut.
  • När deltagarna kommer tillbaka från studiebesöket, får varje deltagare 3 minuter på sig att ge feedback/ skriva om sina intryck från studiebesöket. Ifall deltagarna inte samlas igen efter studiebesöket kan varje var för sig deltagare redogöra för sin feedback muntligt.

 

Bilagor:

Ref nummer

 

Video: