IO4. Mediekunnighet
Arbetsområde 3
Workshop 2: Ifrågasätta innehåll i media
Nyckelkompetensens namn:
Mediekunnighetens påverkan på vardagslivet
Workshopens namn:
Ifrågasätta innehåll i media
Huvudsakliga kursmål:
3.2.1 Bedöm hur individer förstår medias budskap utifrån olika perspektiv
3.2.2 Utvärdera relevansen, trovärdigheten och syftet med en mediekälla
3.2.3 Kunna skilja mellan trovärdig information och falska nyheter
Arbetsområde:
WA3: Analys av medias budskap
Tidsåtgång:
4 timmar
AC instegsnivå
2
Klassrumsaktivitet
Utåtriktad aktivitet
E-lärande aktivitet
Min. träningsmaterial:
Internetuppkoppling
Beamer och PC
White board
Papper/pennor, post it lappar etc
Extra rum
Annat:
Viktigt att veta
Involverande av tredje part
Behövs särskilda arrangemang
Krävs förberedande arbete för deltagarna
Annat:
Bilagor
Delar av workshopen:
Innovativ didaktisk metod som används:
Vad innebär den? :
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1.Utspritt lärande
Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför
2.Tvärgående lärande
Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv.
3.Lärande genom argumentation
Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.
4. Tillfälligt lärande
Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.
5.Kontextbaserat lärande
Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.
6.Datalogiskt tänkande
Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).
7.Lärande genom praktisk erfarenhet
Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande.
8.Förkroppsligat lärande
Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen.
9.Adaptiv lärande
Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.
10.Känsloanalys
Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.
Typ av aktivitet
Del av workshopen
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1. Frågetillfälle
2. Fallstudier
3. Diskussioner i små grupper
4. Aktiva sammanfattningar
5. Demonstrationer
6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten
7. Lärlingsutbildning
8. Undervisning med hjälp av bildmanus
9. Aktiviteter utanför klassrummet
10. Problembaserat lärande/ problemlösning
11. Samarbete som förberedelse
12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion
13. Gruppaktivitet
14. Berättande
15. Använda en tankekarta
16. Brainstorming
17. Instruktionsvideo
18. Rollspel
19. Egen bedömning
20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag
21. Instruktion
22. Evenemangsorganisation
23. Digital träning
24. Pedagogiskt spel
25. Reflektion
26. Coaching
1 timma, Massmedias funktion
3.2.1 Bedöm hur individer förstår medias budskap utifrån olika perspektiv
Activity 1
- Video nummer 3: Diskussionsledaren måste ha sett videon innan övningens början, för att kunna introducera videon och aktiviteten.
- Video nummer 3: Diskussionsledaren visar videon för deltagarna och ber dem att anteckna ord, bilder, meningar och budskap som de inte förstår (för fortsatt diskussion).
- Deltagarna arbetar i par och får tillräckligt med tid att fullt ut kunna reflektera över vad de tycker om innehållet i videon, genom att se på hur kvinnor behandlas annorlunda i jämförelse med män och hur det kan påverka hur kvinnor från olika kulturer porträtteras som en del av en ursprungsbefolkning. Varje par hjälper varandra med att förbereda en kort presentation över hur de anser att medias budskap ska tolkas utifrån olika perspektiv.
- Diskussionsledaren antecknar och gör en sammanfattning som avslutning på diskussionen med hela gruppen.
Bilagor:
n/a
Video:
https://www.khanacademy.org/test-prep/mcat/society-and-culture/culture/v/mass-media
1 timma 30 minuter, Medias budskap
3.2.1 Bedöm hur individer förstår medias budskap utifrån olika perspektiv
Aktivitet 2
- Beroende på gruppens nivå och säkerhet kan diskussionsledaren följa ut en av följande alternativ:
- Alternativ (1): Diskussionsledaren ger exempel på olika mediebudskap och deltagarna ombeds att välja det budskap som tilltalar dem allra mest. Budskapen kan exempelvis vara relaterade till kvinnor i media eller till aktuella nyhetshändelser.
- Alternativ (2): Diskussionsledaren ger deltagarna material och tid för att de på egen hand ska kunna söka efter budskap inom media som de har fått av diskussionsledaren, för att de ska se samma mediebudskap från olika perspektiv.
- Varje deltagare får tillräckligt med tid för att reflektera över varför budskapet tilltalar dem eller gör dem upprörda och de får även fundera över hur budskapet har format deras åsikter eller skapat en uppfattning hos dem.
- Deltagarna diskuterar sina mediebudskap tillsammans i par och diskuterar även varför de har valt detta specifika mediebudskap genom frågor och svar. Varje deltagare presenterar sin partners mediebudskap och anger även anledningen till att detta budskap valdes.
Bilagor :
Bilaga 1: Vilket är mediebudskapet?
Video:
1 timma, 30 minuter Budskap och medias trovärdighet
3.2.2 Utvärdera relevansen, trovärdigheten och syftet med en mediekälla
3.2.3 Kunna skilja mellan trovärdig information och falska nyheter
Aktivitet 3
- Diskussionsledaren bygger på föregående övningar genom att be gruppen att undersöka trovärdigheten och syftet hos mediekällan.
- Diskussionsledaren gör en presentation av behovet mellan att kunna skilja på trovärdig information och falska nyheter, genom att fokusera på 1. Medias implicita värderingar och åsikter. 2. Medias budskap är konstruerad och innehåller en baktanke av någon och som påverkar vad som är viktigt. Dessutom är medias budskap a. konstruktioner b. en representation av den sociala verkligheten c. har ekonomiska, sociala, politiska, historiska och estetiska syften. d. olika människor uppfattar attityder på olika sätt, även inkluderat livserfarenheter, behov, kunskap etc. Alla deltagare måste därför fråga sig själva “ Hur uppfattar jag den är informationen och varför uppfattar jag den på ett visst sätt?” Diskussionsledaren håller presentationen för att deltagarna ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta med den kommande övningen.
- Deltagarna ska i par använda följande frågor för att göra en utvärdering av tillförlitligheten. Deltagarna ska särskilt undersöka om informationen är tillförlitlig eller inte: 1. Vem skapade eller betalade för budskapet? 2. Vem är målgrupppen? 3. Vilket är det direkta budskapet? 4. Vilket är det indirekta budskapet? 5. Vad finns inte med i budskapet? 6. Är budskapet tillförlitligt eller inte?
Bilagor:
Bilaga 2: Falska nyheter: Hur de kan upptäckas
Video: