IO4. Mediekunnighet
Arbetsområde 1
Workshop 1: Introduktion till mediekunnighet
Nyckelkompetensens namn:
Vi är alla uppkopplade: introduktion till media
Workshopens namn:
Medie-och informationskunnighet, är det viktigt ?
Huvudsakliga kursmål:
1.1.1 Beskriv de huvudsakliga formerna av mediekunnighet som finns tillgänglig i samhället i vardagen, genom att ange en kort skriftlig eller muntlig sammanfattning av varje område.
1.1.2 Undersök de olika former av media och jämför och kontrastera dessa för att se vilket syfte olika former av media har.
1.1.3 Utvärdera ett mediebudskap från en populära källa inom media och förklara budskapet, värdena och synvinkeln
1.1.4 Debattera en populär historia och gör en skriftlig eller muntlig sammanfattning av synvinkeln som historien förmedlar.
Arbetsområde:
WA1: Medieformer och mediekunnighet
Tidsåtgång:
4.5 timmar
AC instegsnivå
2
Klassrumsaktivitet
Utåtriktad aktivitet
E-lärande aktivitet
Min. träningsmaterial:
Internetuppkoppling
Beamer och PC
White board
Papper/pennor, post it lappar etc
Extra rum
Annat:
Viktigt att veta
Involverande av tredje part
Behövs särskilda arrangemang
Krävs förberedande arbete för deltagarna
Annat:
Bilagor
Delar av workshopen:
Innovativ didaktisk metod som används:
Vad innebär den? :
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1.Utspritt lärande
Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför
2.Tvärgående lärande
Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv.
3.Lärande genom argumentation
Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.
4. Tillfälligt lärande
Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.
5.Kontextbaserat lärande
Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.
6.Datalogiskt tänkande
Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).
7.Lärande genom praktisk erfarenhet
Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande.
8.Förkroppsligat lärande
Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen.
9.Adaptiv lärande
Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.
10.Känsloanalys
Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.
Typ av aktivitet
Del av workshopen
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1. Frågetillfälle
2. Fallstudier
3. Diskussioner i små grupper
4. Aktiva sammanfattningar
5. Demonstrationer
6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten
7. Lärlingsutbildning
8. Undervisning med hjälp av bildmanus
9. Aktiviteter utanför klassrummet
10. Problembaserat lärande/ problemlösning
11. Samarbete som förberedelse
12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion
13. Gruppaktivitet
14. Berättande
15. Använda en tankekarta
16. Brainstorming
17. Instruktionsvideo
18. Rollspel
19. Egen bedömning
20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag
21. Instruktion
22. Evenemangsorganisation
23. Digital träning
24. Pedagogiskt spel
25. Reflektion
26. Coaching
1 timma, 30 minuter
1.1.1 Beskriv de huvudsakliga formerna av mediekunnighet som finns tillgänglig i samhället i vardagen, genom att ange en kort skriftlig eller muntlig sammanfattning av varje område.
1.1.2 Undersök de olika former av media och jämför och kontrastera dessa för att se vilket syfte olika former av media har
Aktivitet 1
- Diskussionsledaren hjälper gruppen att lära känna varandra genom att deltagarna får spela ett lära känna varandra bingo.
- Efter att lära känna varandra övningen är avslutad introducerar diskussionsledaren nästa övning: Video nummer 1: spela videon, stanna vid meningen “påverkar allt som vi gör”.
- Diskussionsledaren inleder en diskussion, där deltagarna i små grupper diskuterar sin förståelse av media och dess påverkan på samhället.
- 10-minuters aktivitet: nummer 1- varje grupp får en tankekrafts och ombeds att skriva upp sina idéer om media och dess påverkan på samhället.
- Video nummer 1: diskussionsledaren spelar videon från “snabbkursen” fram till 2:35. Diskussionsledaren uppmanar samtidigt deltagarna att ta anteckningar.
- 10-minuters aktivitet: nummer 2- deltagarna fortsätter i mindre grupper att färdigställa sina tankekartor utifrån de anteckningar som gruppmedlemmarna har skrivit ner.
- Video nummer 1: spela videon från 1:23 uppmana deltagarna att se videon och samtidigt anteckna. Diskussionsledaren ska se till att alla har något att säga, en historia att berätta och att gruppen uppmanas att skriva ner de frågor som ställs i videon.
- 10- minuters aktivitet: Nummer 3
- Video nummer 1: Videon pausas vid 2:19, i filmen ställs frågan “ Vad är media ?” och genom att använda den här bilden ska diskussionsledaren be att varje deltagare beskriver medier utifrån den tillfrågades perspektiv- deltagarna kan använda en tankekarta som stöd för sina reflektioner/presentationer. Diskussionsledaren ska inte visa resten av videon efter rubriken “ Vad är “media” ? en värd för det konstant förändrade samspelet, som påverkar världen runt omkring oss.
Bilagor:
Bilaga 1 Lära känna övning och 10-minuters aktiviteter
Video:
1 timma, 30 minuter: Budskap, värderingar och ståndpunkter
1.1.3 Utvärdera ett mediebudskap från en populära källa inom media och förklara budskapet, värdena och synvinkeln
Aktivitet 2
- Diskussionsledaren delar med sig av ett exempel på en aktuell nyhetshändelse och ber varje deltagare att under 15 minuter läsa och fundera över historien.
- Diskussionsledaren ger deltagarna 30 minuter på sig att i par jämföra och kontrastera den inviduella förståelsen som de har av nyhetshändelsen utifrån nyhetshändelsens budskap, värderingar och ståndpunkter.
- Diskussionsledaren ska tillsammans med gruppen samla upp de olika perspektiven som har framkommit från grupparbetet. Diskussionsledaren ska under 45 minuter tillsammans med gruppen komma fram till en sammanfattning som gäller för hela gruppen eller nå en konsensus inom gruppen.
Bilagor :
Bilaga 2: Aktuella nyhetshändelser
Video:
Inga
1 timma, 30 minuter: Är det värt att dela ?
1.1.4 Debattera en populär historia och gör en skriftlig eller muntlig sammanfattning av synvinkeln som historien förmedlar
Aktivitet 3
- Diskussionsledaren ska låta deltagarna arbeta i mindre grupper i denna övning. Diskussionsledaren ber gruppen att välja ut en nyhetshändelse som har fått mycket uppmärksamhet i media. Deltagarna kan få välja ut en nyhetshändelse ur ett urval av flera händelser som har valts ut av diskussionsledaren eller genom sökningar på nätet. Deltagarna kan här använda smarta telefoner för att söka på nätet.
- När deltagarna är uppdelade i små grupper diskuterar de historien och producerar en skriftlig eller en muntlig sammanfattning genom att använda infografiken med rubriken Är det värt att dela ? som riktlinje.
- Diskussionsledaren ber sedan de mindre grupperna att presentera sina sammanfattningar av nyhetshändelserna. Därefter inleder diskussionsledaren en diskussion med hela gruppen.
Bilagor:
Bilaga 3: Är det värt att dela ?
Video:
Ingen