Kulturella barriärer- kommunicera effektivt i en multikulturell miljö (Koda CAL4WA4W1)

Tidsåtgång: 1 timma och 30 minuter

Läranderesultat:

4.1.1 Förstå skillnaderna i kommunikation som beror på kultur

4.1.5 Kommunicera effektivt i en multikulturell miljö

Process:

• Diskussionsledaren inleder med en uppvärmning “liten grupp: gemensamma nämnare”. Deltagarna delas upp i grupper om 3 till 6 personer i varje grupp. Gruppen tillsammans kommer på så många saker som möjligt som de har gemensamt, men som de inte kan se (inte kläder, hår etc) Varje grupp får fem minuter på sig att komma på så många gemensamma nämnare som de kan. Efter att dessa fem minuter har gått delar varje grupp med sig av sin lista. Det kan göras under två eller tre rundor med olika gruppsammansättningar för varje runda. Diskussionsledaren frågar sedan deltagarna om en sak som de hade gemensamt med en annan deltagare, som förvånade dem och vilken som de tror är deras mest unika och intressanta gemensamma nämnare.
• Diskussionsledaren måste ha skrivit ut ordspråken, som finns i bilaga 1, med varje ordspråk på ett separat kort. Diskussionsledaren räknar antalet deltagare i gruppen och väljer ut lika många kort som det finns deltagare. Ifall gruppen har ett ojämnt antal deltagare måste diskussionsledaren delta i aktiviteten. Diskussionsledaren blandar korten och delar ut ett kort till varje deltagare. När alla kort har delats ut, ombeds deltagarna tänka ut ett ordspråk med samma andemening i deras egen kultur, som det ordspråk som de har blivit tilldelade.
• Diskussionsledaren inleder en gruppdiskussion, där deltagarna ger respons på de tidigare övningarna. Diskussionsledaren betonar även om det finns många skillnader när vi jämför oss med andra, finns det också många likheter. Vi har kanske olika sätt att tala och olika beteendemönster, men många av våra grundläggande behov och intressen är samma.
• Diskussionsledaren förklarar att han/hon kommer att lsa listan med ingredienser, endast en gång. Deltagarna ska skriva ner det som de kommer ihåg efter det att diskussionsledaren har läst klart.
• Efter att diskussionsledaren har läst listan (Bilaga 2), får deltagarna inte mer än 2 minuter på sig att skriva ner de ingredienser som de kommer ihåg.
• Varje deltagare presenterar listan med ingredienser som de har skrivit ner. Det är troligt att deltagarna kommer att komma ihåg ingredienser som motsvarar deras personliga preferenser och/eller ingredienser som är populära i deras ursprungsland, istället för ingredienser som är populära i andra kulturer.
• För att underlätta diskussionen, efter att de är klara genom att kontrollera vilka ingredienser de har missat och läs listan med ingredienser högt igen. Fråga även om någon har skrivit en ingrediens som inte alls fanns på listan.
• Efteråt följer en diskussion för att komma fram till ett huvudsakligt resultat. Under diskussionen ska diskussionsledaren understryka deltagarnas förmåga att komma ihåg ingredienser som är vanliga inom den egna kulturen och svårigheten att komma ihåg ingredienser från andra kulturer.
• Diskussionsledaren avslutar med att betona vikten av att anstränga sig ytterligare vid interaktionen med människor som har olika bakgrund och vikten av att ha empati vid interkulturella möten.

Bilagor:

Bilaga 1, Bilaga 2

Video: 

Tidsåtgång: 1 timma och 30 minuter

Läranderesultat:

4.1.2 Beröra någon på ett lämpligt sätt

4.1.3 Använd korrekt icke-verbal kommunikation

Process:

• Diskussionsledaren diskuterar kortfattat med deltagarna betydelsen av följande kulturella likheter och skillnader: ansiktsuttryck, leende, uppfattning om avstånd (proxemik); beröring (haptik), ögonkontakt och gester. Diskussionsledaren kan fråga:
  • Hur skulle dessa kulturella element påverka din vardag eller ditt arbete?
  • Varför är de viktiga ?
• Diskussionsledaren ger deltagarna i uppgift att rita tre cirklar- en stor, en mellan stor och en liten, som ritas inne i varandra. Deltagarna ombeds att i den innersta cirkeln skriva namnet på de person som de står närmast: sin familj och bästa vänner, i den mellan stora cirkeln- ska de skriva namnet på kamrater och bekanta och i den yttersta cirkeln ska de skriva namnet på främlingar och personer som de inte litar på.
• Deltagarna ombeds sedan att gå in på de första två föreslagna länkarna.
• Baserat på den innersta cirkeln och material som de har läst, ska deltagarna diskutera ämnet proxemik och särskilt proxemik inom olika kulturer.
• Deltagarna kan diskutera olika former av beröring som de har upplevt i arbetslivet, vad beröringen kommunicerade och hur de förstod vad personen som berörde dem ville förmedla.
• Deltagarna ska sedan fylla i beröringsbedömningen från bilaga 3.
• Deltagarna ska i små grupper om 3-5 deltagare dela med sig av sina svar från beröringsbedömningen. De ombeds också att identifiera innebörden av dessa likheter och skillnader bland dem om de skulle utgöra en arbetsgrupp.
• Diskussionsledaren diskuterar sedan ämnet med hela klassen.

Bilagor :

Ref nummer

Video: 

http://www.sociology.org.uk/notes/SocShortcuts_culture1.pdf

https://proxemics.weebly.com/proxemics-and-culture.html

Haptics: The Use Of Touch In Communication

Tidsåtgång: 1 timma

Läranderesultat:

4.1.4 Förstå dina egna fördomar

Process:

• Diskussionsledaren inleder med att definiera en “fördom”, även i en interkulturell kontext.
• Diskussionsledaren ger varje deltagare en kopia av arbetsbladet från bilaga 1. Deltagarna får därefter 10 minuter på sig för att omformulera de nedskrivna fördomarna. Diskussionsledaren diskuterar de olika svaren som deltagarna har angett. Diskussionsledaren försöker även jämföra de olika sätten att omformulera fördomarna.

• Diskussionsledaren meddelar deltagarna att de har valts ut som medlemmar av en kommitté som ska kolonisera en övergiven ö. Kommittén ska välja ut 12 personer utifrån en lista som omfattar 20 personer. Diskussionsledaren delar upp klassen i 2 till 3 kommittéer och ger dem listan från bilaga 2, samt omber dem att ta bort åtta personer och behålla 12 personer. Diskussionsledaren måste förklara att samhället måste vara självförsörjande när det kommer till reproduktion och att ingen kommer att tillföras under två generationer. Efter det att deltagarna är klara, ska en representant för varje “kommitté” rättfärdiga gruppens val för de andra.
• Många av deltagarna kommer anta att läkaren är manlig, även om det inte anges eller att aktivisten är en kvinna. Påtala att dessa antaganden kommer från stereotypa antaganden. För diskussionsledarens referens:
  • En rörmockare från Polen (Vi vet inte om det är en man eller kvinna
  • En indisk IT specialist (Vi vet inte om det är en man eller eller kvinna
  • En kvinnorättsaktivist (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En gravid ung kvinna (hon kommer snart att bidra med en till medlem till samhället)
  • En äldre dam i en rullstol (erfaren och kan förmedla kulturella traditioner)
  • En snickare från Tyskland (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En läkare från Pakistan (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En svensk sjuksköterska (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En manlig homosexuell byggnadsarbetare
  • En turkisk domare (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • A manlig heterosexuell arbetslös man från Grekland (Det är den enda heterosexuella mannen som vi känner till, därmed är han viktig för samhällets reproduktion)
  • En dansk psykolog (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En amerikansk kock (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En musiker (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En elektriker (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En romsk kvinna
  • En chef (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En kvinnlig städare
  • En uppfinnare (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)
  • En psykologi professor (Vi vet inte om det är en man eller kvinna)

• Om någon vägrar att välja en person baserat på hans/hennes etnicitet, sexuella läggning etc måste diskussionsledaren diskutera det.
• Diskussionsledaren går igenom övningen.

Bilagor:

Bilaga 4, Bilaga 5

Video: