IO4. Mediekunnighet
Arbetsområde 4
Workshop 2: Media kommunikation inom det interkulturella området
Nyckelkompetensens namn:
Mediekunnighet
Workshopens namn:
Media kommunikation inom det interkulturella området
Huvudsakliga kursmål:
Huvudsakliga kursmål: 4.2.1 Gör efterforskningar av kulturella budskap och utvärdera deras (i) integration eller
(ii) kommunikation mellan olika grupper
4.2.2 Undersök hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att skapa en allmän opinion
4.2.3 Redogör för hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att sprida kulturella budskap
4.4.1 Beskriv hur gemenskapsmedia fungerar
4.4.2 Redogör för reglerna för gemenskapsmedia när det kommer till (i) deltagande och (ii) tillgång
4.4.3 Beskriv hur gemenskapsmedia hjälper med processen att utveckla ett (i) medborgarskap, (ii) öka social medvetenhet
4.4.4 Reflektera över vikten av delta i skapandet av alternativa utrymmen där det går att tala med sin egen röst och uttrycka sig själv
Arbetsområde:
WA4: Utvärdera medias kommunikation
Tidsåtgång:
4 timmar
AC instegsnivå
2
Klassrumsaktivitet
Utåtriktad aktivitet
E-lärande aktivitet
Min. träningsmaterial:
Internetuppkoppling
Beamer och PC
White board
Papper/pennor, post it lappar etc
Extra rum
Annat:
Viktigt att veta
Involverande av tredje part
Behövs särskilda arrangemang
Krävs förberedande arbete för deltagarna
Annat:
Bilagor
Delar av workshopen:
Innovativ didaktisk metod som används:
Vad innebär den? :
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1.Utspritt lärande
Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför
2.Tvärgående lärande
Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv.
3.Lärande genom argumentation
Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.
4. Tillfälligt lärande
Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.
5.Kontextbaserat lärande
Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.
6.Datalogiskt tänkande
Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).
7.Lärande genom praktisk erfarenhet
Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande.
8.Förkroppsligat lärande
Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen.
9.Adaptiv lärande
Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.
10.Känsloanalys
Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.
Typ av aktivitet
Del av workshopen
1:a delen
2:a delen
3:e delen
1. Frågetillfälle
2. Fallstudier
3. Diskussioner i små grupper
4. Aktiva sammanfattningar
5. Demonstrationer
6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten
7. Lärlingsutbildning
8. Undervisning med hjälp av bildmanus
9. Aktiviteter utanför klassrummet
10. Problembaserat lärande/ problemlösning
11. Samarbete som förberedelse
12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion
13. Gruppaktivitet
14. Berättande
15. Använda en tankekarta
16. Brainstorming
17. Instruktionsvideo
18. Rollspel
19. Egen bedömning
20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag
21. Instruktion
22. Evenemangsorganisation
23. Digital träning
24. Pedagogiskt spel
25. Reflektion
26. Coaching
Tidsåtgång: 1 timma och 20 minuter
Läranderesultat:
4.2.1 Gör efterforskningar av kulturella budskap och utvärdera deras (i) integration eller
(ii) kommunikation mellan olika grupper
4.2.2 Undersök hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att skapa en allmän opinion
4.2.3 Redogör för hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att sprida kulturella budskap
Process: Övning som handlar om rangordning av desinformation
- Aktiviteten börjar med att diskussionsledaren läser upp ett exempel från Bilaga 1 “Exempel på utformning”, följt av en gruppdiskussion, där deltagarna ombeds att berätta om sin tolkning av begreppet “desinformation” och “falska nyheter”
- Diskussionsledaren presenterar och förklarar 7 typer av desinformation/falska nyheter från Bilaga 2: 7 typer av desinformation
- Presentation och förklaring av “steg” rangordningssystemet: falska nyheter ska rangordnas genom att placera post-it lappar i en lodrät ordning utifrån hur mycket skada som de kan förorsaka. Den skadligaste falska nyheten ska placeras högst upp på “stegen”.
- Deltagarna delas in i mindre grupper.
- Varje grupp instrueras till att söka efter 7 exempel online på falska nyheter om immigranter och flyktingar som passar in på de 7 typerna av desinformation/falska nyheter. Deltagarna ska på ett rangordningssystem som är uppbyggt som en stege, rangordna nyheterna från den skadligaste till den minst skadliga.
- Grupperna ska även reflektera över riskerna och konsekvenserna med att “gilla”, “dela” och kommentera falska nyheter som förorsakar olika stora skador.
- En representant från varje grupp ska sedan presentera gruppens resultat för de övriga deltagarna.
Bilagor:
Bilaga 1, Bilaga 2
Video:
Tidsåtgång: 1 timma och 20 minuter
Läranderesultat:
4.2.1 Gör efterforskningar av kulturella budskap och utvärdera deras (i) integration eller
(ii) kommunikation mellan olika grupper
4.2.2 Undersök hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att skapa en allmän opinion
4.2.3 Redogör för hur ett utvalt budskap från ett flertal olika medier kan hjälpa till att sprida kulturella budskap
Process:
- Diskussionsledaren delar ut ett kortfattat teoretiskt material från skapandet av en agenda i
Bilaga 3: Skapandet av en agenda
- Sedan förslås att artikeln om det politiska partiet “Sverigedemokraterna” kan läsas igenom (se länk efter beskrivning av övningen).
- Efter att deltagarna har bekantat sig med materialet, delas de in i grupper om 3-5 personer i varje grupp.
- Varje grupp ska sedan skapa en tankekarta i form av en Skapandet av en agenda som handlar om migranter och flyktingar i landet. Diskussionsledaren bör förklara att frasen “ Skapandet av en agenda i (namn på ett land) ska placeras i mitten, medan de olika delarna av tankekartan kan innehålla a) ett specifikt ämne för en dagordning som finns närvarande i debatten inom det aktuella landet, b) aktörerna inom sättandet av dagordningen (specifika politiska partier, olika medier) och deras motiv, c) aktörer, kanaler och metoder för att kämpa emot en sådan dagordning, d) olika målgrupper som är involverade och deras attityder (publik, beslutsfattare, olika intressenter) och annat relevant innehåll.
- Diskussionsledaren kan hjälpa deltagarna att komma på idéer genom att diskussionsledaren delar ut diskussionsfrågorna från Bilaga 4: Frågor att fundera över. Frågorna måste förklaras av diskussionsledaren och visas för alla deltagare på tavlan.
- När alla grupper är klara med sina tankekartor ska en representant från varje grupp presentera sina resultat för de övriga deltagarna.
Bilagor :
Bilaga 3, Bilaga 4
Video:
Tidsåtgång: 1 timma och 20 minuter
Läranderesultat:
4.4.1 Beskriv hur gemenskapsmedia fungerar
4.4.2 Redogör för reglerna för gemenskapsmedia när det kommer till (i) deltagande och (ii) tillgång
4.4.3 Beskriv hur gemenskapsmedia hjälper med processen att utveckla ett (i) medborgarskap, (ii) öka social medvetenhet
4.4.4 Reflektera över vikten av delta i skapandet av alternativa utrymmen där det går att tala med sin egen röst och uttrycka sig själv
Process: “Fiskskål” aktiviteten
- Diskussionsledaren
förklarar begreppet gemenskapsmedia för deltagarna.
- Diskussionsledaren förklarar “fiskskål” övningen, som består av en experimentell övningsteknik: en medelstor grupp 4-6 deltagare väljs ut att sitta längst fram i klassrummet. Gruppen ska diskutera ett bestämt ämne, resten av gruppen måste kunna höra diskussionen. Efter att den här delen av övningen är avslutad, ska de övriga deltagarna upprepa övningen(för att alla ska kunna delta).
- Följande frågor visas på tavlan, vilket också anger ett ämne och scenarion för diskussionen. Frågorna hjälper även till att stimulera diskussionen:
- Diskutera vilken roll som gemenskapsmedia har i skapandet av en allmän opinion
- Hur kan individer delta i gemenskapsmedia och hur tillgänglig anser du att denna medieform är i ditt land?
- Redogör för hur gemenskapsmedia bidrar till att utveckla (i) medborgarskap, (ii) öka social medvetenhet
- Diskutera hur du eller någon annan från ditt lokalsamhälle kan påverka medielandskapet genom gemenskapsmedia.
- Reflektera över vikten av att bidra till att skapa alternativa utrymmen där det går att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt.
Bilagor:
Video: