Medie-och informationskunnighet, är det viktigt ? (Koda MLL2WA1W3)

IO4. Mediekunnighet

Arbetsområde 1

Workshop 3: Medie-och informationskunnighet, är det viktigt ?

1. Generell Information

Nyckelkompetensens namn:
Medie-och informationskunnighetens påverkan på vardagslivet

Workshopens namn:

Media, Kultur och mig

Huvudsakliga kursmål:

1.2.3 Redogör för hur media kan påverka uppfattningen om olika grupper

Arbetsområde:

WA1: Medieformer och mediekunnighet

Tidsåtgång:

4 timmar

AC instegsnivå

2

Klassrumsaktivitet

Utåtriktad aktivitet

E-lärande aktivitet

Min. träningsmaterial:

Internetuppkoppling

Beamer och PC

White board

Papper/pennor, post it lappar etc

Extra rum

Annat:

Viktigt att veta

Involverande av tredje part

Behövs särskilda arrangemang

Krävs förberedande arbete för deltagarna

Annat:

Bilagor

2. Didaktisk metod

Delar av workshopen:

Innovativ didaktisk metod som används:

Vad innebär den? :

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1.Utspritt lärande

Väldigt komprimerat innehåll, som upprepas tre gånger, med två pauser som varar 10 minuter. Under dessa pauser utförs distraherande aktiviteter såsom fysiska aktiviteter som studenterna utför

2.Tvärgående lärande

Lärande i informella miljöer, såsom museer och fritids kan koppla utbildningens innehåll till problem som är viktiga för studenten i dennes liv. 

3.Lärande genom argumentation

Argumentation är ett medel för att kunna kontrastera ideér, som i sin tur kan bidra till ett fördjupat lärande. Skapa meningsfulla diskussioner genom att ställa öppna frågor, återge kommenterar genom att använda ett vetenskapligt språk och utveckla och använd modeller för att konstruera förklaringar.

4. Tillfälligt lärande​

Tillfälligt lärande kan definieras som en icke planerad eller oavsiktligt lärande. Det kan ske vid genomförandet av en aktivitet som är relaterad till det som ska läras ut. Aktiviteten genomförs inte heller av en lärare.

5.Kontextbaserat lärande

Genom att tolka ny information utifrån var och när det sker och relatera det till vad vi redan vet. Kan vi förstå dess relevans och budskap.

6.Datalogiskt tänkande​

​Dela upp stora problem i mindre delar (sönderdelning), kunna förstå hur dessa problem kan relateras till problem som har lösts tidigare (känna igen mönster), kunna filtrera bort onödiga detaljer (abstraktion), indetifiera och utveckla stegen som r nödvändiga för att hitta en lösning på problemet (algoritms) och identifiera dessa steg (avsökande).

7.Lärande genom praktisk erfarenhet

Ett praktiskt förhållningssätt till lärande, som innebär att studenter måste interagera med sin miljö för att kunna anpassa sig och bidra till sitt lärande. 

8.Förkroppsligat lärande

Förkroppsligat lärande involverar självmedvetenhet om den egna kroppen och hur den interagerar med den verkliga och stimulerande världen för att stödja inlärningsprocessen. ​​

9.Adaptiv lärande

Genom att använda data från studenternas tidigare och nuvarande studier, för att därigenom kunna skapa en personlig studieplan med mål att kunna ta till sig utbildningsinnehåll. Data, såsom tidsåtgång, läsning och källor) kan forma en riktlinje, som hjälper studenten att lära sig utbildningsinnehållet. Adaptiv undervisning kan användas antingen i klassrums aktiviteter eller i en digital miljö, där studenten kan studera i sin egen takt.

10.Känsloanalys

Lärare måste besvara studenternas känslor. De måste också ta studenternas känslor och naturliga mottaglighet i beaktning, för att undervisningen ska bli mer anpassad till studenten som helhet.

3. Olika träningsaktiviteter som har använts

Typ av aktivitet
Del av workshopen

1:a delen

2:a delen

3:e delen

1. Frågetillfälle

2. Fallstudier

3. Diskussioner i små grupper

4. Aktiva sammanfattningar

5. Demonstrationer

6. Lära sig utav verkligheten / scenario från verkligheten

7. Lärlingsutbildning

8. Undervisning med hjälp av bildmanus

9. Aktiviteter utanför klassrummet

10. Problembaserat lärande/ problemlösning

11. Samarbete som förberedelse 

12. Diskussionsfrågor / gruppdiskussion

13. Gruppaktivitet

14. Berättande

15. Använda en tankekarta

16. Brainstorming

17. Instruktionsvideo

18. Rollspel

19. Egen bedömning

20. (Mentor) följa med en individ under dennes arbetsdag

21. Instruktion

22. Evenemangsorganisation

23. Digital träning

24. Pedagogiskt spel

25. Reflektion

26. Coaching

4. Workshopens struktur

1 timma

 

Läranderesultat

 

 1.2.3 Redogör för hur media kan påverka uppfattningen om olika grupper

 

Aktivitet 1

  • Diskussionsledaren visar upp en rad olika bilder och deltagarna uppmanas att välja den bild som tilltalar dem allra mest. Bilderna kan exempelvis föreställa kvinnor i media eller kvinnor inom den aktuella nyhetsrapporteringen.
  • Varje deltagare i gruppen väljer endast en bild.
  • Efter att bilderna har valts ut får deltagarna tid på sig att skriva ner ord och uttryck som de associerar med den valda bilden.
  • Efter det att den ovan beskrivna uppgiften är avklarad, delar diskussionsledaren upp deltagarna i mindre grupper.
  • Inom den mindre gruppen får varje deltagare kortfattat presentera sin bild och de ord eller uttryck som de tror att bilden kan associeras med. Gruppmedlemmarna uppmuntras till att kommentera varför de instämmer eller inte instämmer med det som har presenterats. Här är det viktigt att deltagarna kommer med konstruktiva åsikter.
  • Diskussionsledaren ber varje deltagare, som en avslut på övningen, att diskutera tillsammans med de andra deltagarna i mindre grupper vad de tyckte om responsen som de fick. Deltagarna ska även skriva ner eventuella kommentarer som antingen påverkade eller stöttade deras ursprungliga tankesätt/idéer.
  • Diskussionsledaren ber till sist om gruppens respons på den genomförda övningen.

 

Bilagor:

Bilaga 1: Bilden av kvinnor i media

Video: 

Ingen

1.5 timma

 

Läranderesultat:

 

 1.2.3 Redogör för hur media kan påverka uppfattningen om olika grupper

 

Aktivitet 2

 

  • Diskussionsledaren tillsätter tid och resurser för att enskilda deltagare ska kunna hitta den mest tilltalande “kvinnohistorian” som de kan hitta på internet eller i tidningar/magasin, som de har fått av diskussionsledaren.
  • Varje deltagare får tillräckligt med tid på sig att fundera över varför historien som de har valt ut tilltalar den och de ska även reflektera över hur historien hjälper dem att forma en åsikt eller skapa en uppfattning hos dem.
  • Deltagarna ska i par diskutera sin valda historia och motivera varför de har valt historien. Dessa frågor behandlas i form av en frågestund som deltagarna har med varandra.
  • Mot slutet av övningen ska varje person introducera deras kamrats historia för de andra deltagarna och berätta varför deras kamrat valde den särskilda historien.
  • Diskussionsledaren avslutar denna del genom en reflekterande diskussion för att kunna fånga upp de lärdomar som gruppen som helhet har fått av övningen, men även de lärdomar som enskilda deltagarna har fått av övningen.

 

Bilagor :

Bilaga 2: Betydelsen av ett “Bagage”

Video: 

1.5 timma, Mening, Symboler och Definitioner

 

1.2.3 Redogör för hur media kan påverka uppfattningen om olika grupper

 

Aktivitet 3

 

  • Video nummer 1: från 3:51 startar diskussionsledaren videon och avslutar vid 4:34. Varje deltagare ska under tiden reflektera över medias budskap och dess effekter, vilket ska diskuteras innan deltagarna ser videon för att vara säker på att deltagarna förstår innebörden av dessa begrepp. Deltagarna uppmuntras att föra anteckningar, eftersom en aktivitet med fokusgrupper kommer att genomföras i ett senare skede av workshopen.
  • Diskussionsledaren bör diskutera videons innehåll, särskilt i termer av det “bagage” som personen har som skriver historien och “bagaget” hos den tar emot historiens budskap. Diskussionsledaren ska undersöka betydelsen av ett “bagage” och hur det påverkar hur en historia berättas och mottages och hur dessa komponenter kombineras för att skapa mening.

  • När deltagarna har avslutat de uppgifter som angetts ovan, ska diskussionsledaren dela upp deltagarna i två fokusgrupper vilka har som målsättning att uppmuntra deltagarna att utveckla varandras perspektiv angående hur media kommunicerar mening, symboler och definitioner. Varje grupp måste komma fram till en lösning som de sedan presenterar för de övriga deltagarna.

  • Video nummer 2 ska visas för deltagarna för att vara säker på att de får en ökad förståelse för symboler inom media. Deltagarna ska ta anteckningar över det budskap som videon förmedlar angående bilden av kvinnor i media.

  • Diskussionsledaren introducerar intervju aktivtiteten där en reporter och ett intervjuobjekt använder sig av färdigskrivna frågor, som hjälper deltagarna att dela praktiska erfarenheter och möjliggör ett informationsutbyte.

 

Bilagor:

Bilaga 3: Intervjufrågor

Video: 

https://www.youtube.com/watch?v=W88xRwQ5j0g

https://www.youtube.com/watch?v=AD7N-1Mj-DU